onsdag 31 juli 2019

Spara för fasiken människa! – del 3c: Investera (olika konton)

Så hur gör du då rent praktiskt om du känner dig såld på det här med att investera? Jo du opererar in ett litet chip i nacken som du kan styra med tanken och sen tänker du bara på den fond du vill köpa och så är saken klar. Var bara noga med att inte stå för nära någon under tiden eftersom det lätt kan bli så att du råkar köpa aktier åt nån annan och är det nåt man inte vill så är det att göda grannens isk-konto. Oj förlåt, jag har visst kollat lite för mycket på framtidsdystopiska Black Mirror på Netflix, än så länge får du nöja dig med att öppna ett isk-konto, en kapitalförsäkring eller ett aktie- och fondkonto.






Isk-konto
Ett isk-konto (investeringssparkonto) kostar inget att öppna och är gratis att inneha, det är dock schablonbeskattat, vilket innebär att du årligen i deklarationen betalar skatt på ditt innehav oberoende om du har gått med vinst eller förlust det året. 2019 ligger schablonskatten på 0,453 % enligt Avanza och den räknas ut genom en formel som jag inte har brytt mig om att lägga på minnet då skatteverket sköter allt sånt när det är dags att deklarera, men om du surfar hit: https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/skatt-deklaration/hur-beskattas-ett-isk.html så kan du läsa hur ett isk beskattas och hur du själv kan räkna ut skatten om du tycker att det är intressant.

Skatteverket sköter som sagt uträkningarna och siffrorna kommer förtryckta i deklarationen så ett isk-konto passar utmärkt för lata energi-ekonomiska människor som jag själv, som vill lägga så lite tid som möjligt på deklarationen och istället föredrar att lägga sin tid på att umgås med sitt tv-spel sin son. Ett isk-konto rockar om du tror att din årliga avkastning blir i alla fall 1,6 % eller mer, vilket man ju får hoppas att det blir om du inte bara köpt på dig en herrans massa räntefonder eller lagt alla dina pengar på nån suspekt aktie som du tror kommer att skjuta i höjden som en raket men istället sjunker som en sten och du sen säljer av hela ditt innehav i ren panik precis innan det vänder och den rusar upp igen till ett all time high och du står där med 30 % av vad du har lagt in och svär på att aldrig handla med aktier igen för den här skiten är ju ondskan själv och du kan lika gärna bränna allt du har kvar på en tröstresa till Kanarieöarna, då kan det ju vara lite surt att betala skatt på det hela i nästa års deklaration. Men om du nu istället har varit en smart rackare och investerat i några trevliga indexfonder så ska du se att ett isk-konto passar som handen i handsken.

När du har dina aktier på ett isk-konto äger du dina värdepapper vilket innebär att du har rätt att rösta på bolagsstämmor. Själv har jag aldrig varit på någon bolagsstämma, men det verkar som folk kan tycka att det är ganska trevliga och intressanta tillställningar och att det rätt ofta förekommer gratis mat/fika av något slag, vilket i alla fall är en av mina favoritsaker här i världen.





Skulle du vilja sälja av någon aktie eller fond, byta från den ena fonden till den andra eller komplettera din portfölj med den där aktien du läste om på Flashback som garanterat kommer öka över 100 % i värde på en månad (gör det inte!) så kan du lätt och smidigt göra det utan att behöva betala nån extra skatt för eventuell vinst.

Om du sen vid den respektabla åldern hundratvå när du känner att nä, nu är det dags att ta farväl av jordelivet och ta reda på vad som egentligen händer efter döden råkar ha några slantar kvar på isk:n så går dom till dödsboet och fördelas enligt gällande lagar och regler, vilket antagligen kommer att innebära att dina eventuella barn får ta del av kosingen alternativt att allt kommer att tillfalla lilla Mopsan enligt testamente.





Sammanfattning:
- Inget krångel med deklarationen, allt är förtryckt.
- Om du dör går kapitalet till ditt dödsbo.
- Skatten är relativt låg och alltså väldigt fördelaktig.
- Avgiftsfritt.
- Du kan rösta på bolagsstämmor.
- Du kan köpa, sälja och byta aktier/fonder utan krångel eller extra skatt.


Kapitalförsäkring
En kapitalförsäkring liknar ett isk, men det skiljer sig på några punkter. I en kapitalförsäkring kan du tex inte rösta på bolagsstämmor men däremot kan du själv bestämma vem som får dina surt förvärvade slantar om du skulle råka gå och dö genom att du väljer en förmånstagare. Så om du plötsligt skulle känna ett brinnande behov av att inte se dina sparpengar gå till dina barn utan till den där unga, charmiga snyggingen som oväntat började flörta med just dig i baren förra veckan precis efter det att du avslöjat summan dina investeringar nu är uppe i för din barkompis så kan du använda dig av en kapitalförsäkring med snyggingen som förmånstagare.


På sidan Konsumenternas.se kan man bla läsa att man sparar i en försäkring hos ett försäkringsbolag när man sparar i en kapitalförsäkring. Man kan välja att själv sköta inköp av fonder och aktier eller låta försäkringsbolaget ta hand om det hela. Kapitalförsäkringar kan ha bindningstid för när du får ta ut pengarna och det kan skilja sig från en månad upp till 15 år och vill du ta ut kosingen före det får du ofta pröjsa en så kallad återköpsavgift. När spartiden är över kan du välja om du vill få ut pengarna genom löpande betalningar under en längre tid eller som ett engångsbelopp.

Sammanfattning:
- Inget krångel med deklarationen, allt är förtryckt.
- Om du dör går kapitalet till din förmånstagare.
- Skatten är relativt låg och alltså väldigt fördelaktig.
- Du kan inte rösta på bolagsstämmor.
- Det kan vara bindningstid på innehavet.
- Avgifter på ditt innehav (storleken skiljer sig mellan olika banker, läs tex denna artikel i SvD)


Aktie- och fondkonto
Den här kontotypen skiljer sig ganska mycket från ett isk, eftersom du skattar 30 % på alla vinster och utdelningar och själv måste deklarera dina försäljningar i en K4-blankett till skillnad mot ett isk-konto där det enda du behöver göra är att betala skatten som skatteverket har räknat ut (vilket förstås inte är speciellt roligt, men det är åtminstone lätt). Du kan dessutom kvitta vinster mot förluster, vilket kan vara bra om du mot förmodan har råkat välja ett riktigt bottennapp till fond med 3 % avgift som du passar på att sälja av samtidigt som du plockar hem storvinsten från en av dina indexfonder när du i framtiden vill få loss lite kapital för att kunna vara hemma ett halvår och skriva på din diktsamling ”Ode till frihetens sötma” (än så länge har du bara kommit till ”Åh du berusande frihet, god som en nyvispad kaksmet” och sen kört fast, så du kan ju verkligen behöva frigöra lite tid för att utveckla ditt mästerverk).

Sammanfattning:
- Du deklarerar själv med K4-blankett.
- Du betalar 30% skatt på vinster.
- Avgiftsfritt.
- Du kan rösta på bolagsstämmor.
- Du kan kvitta vinster mot förluster.

Om du vill läsa mer detaljerat om dom olika kontona och dess för- och nackdelar, kan jag rekommendera denna sida på Avanza: https://www.avanza.se/lar-dig-mer/kom-igang/valj-ratt-konto/spara-till-dig.html

Om du vill köpa utländska aktier passar av skatteskäl en Kapitalförsäkring bäst. Läs mer om det här om du är intresserad.

Ett sista slutord – investera bara pengar som du vet att du inte kommer att behöva inom minst 5 år, eller ännu hellre 10 år och uppåt. Att investera i fonder funkar bäst när man har ett långsiktigt sparande, är det troligt att man kommer att behöva kosingen inom ett par år bör man ha dom på ett sparkonto. Detta för att inte tvingas ta ut pengarna när investerings-bergochdalbanan (se förra inlägget) är nere i dalen, vilket den garanterat kommer att vara ibland. 


Vilket konto föredrar du? 


fredag 26 juli 2019

Spara för fasiken människa! – del 3b: Investera (ränta på ränta)

Dom flesta (säger inte alla, men definitivt dom flesta i Sverige) kan ändå spara 100 kr i månaden. Låt oss säga att du är 40 idag. Du bestämmer att, fasiken också, hundra spänn i månaden ska jag förbanne mig spara, om jag så får avstå det där tuggummit, läskeblasken och dessutom baka mitt eget bröd två gånger i månaden. Varje månad efter det (helst via automatik så du inte ens behöver tänka på det) dras det 100 kr från ditt lönekonto till ditt ISK-konto, som placeras i en global indexfond i valfri bank, förslagsvis Avanza eller Nordnet eller din egen bank. (Eller ja alltså, inte din egen bank, om du äger en bank så tror jag inte att du hänger på den här bloggen för låginkomsttagare, men ja du vet vad jag menar, den bank som har fått äran att ta hand om dina pengar). Efter 25 år, när du fyller 65 och det är dags för pensionen (inte för att du kommer få gå i pension då om du bara är 40 idag, men vi tar 65 då vi tänker oss det som nån slags pensionsålder än så länge och eftersom du är en av dom där kick-ass människorna som har tagit tag i ditt sparande och ditt eget öde så bestämmer du ju själv när du vinkar adjö till chefen) tittar du på kontot och ta mig fan om där inte är ca 95 000 svenska riksdaler (eller bitcoin, eller blipblip eller vilken valuta vi nu kommer att ha när det beger sig).




Hur är detta möjligt? Om du sparat 100 kr i månaden i 25 år borde det ju va 30 000 på kontot? Jo det stämmer, men nu har du inte sparat dom pengarna, du har investerat dom. Du har köpt fonder som har stigit med i genomsnitt 8% per år (vissa år mer, vissa år mindre – börsen är lite som en bergochdalbana), vilket är sannolikt om man tittar historiskt på hur börsen betett sig. (Dock är det ingen garanti att du kommer ha den summan, du kan ha betydligt mer eller mindre med, men det är åtminstone både realistiskt och ganska troligt). Detta tack vare det Einstein kallade världens åttonde underverk – ränta på ränta



Ränta på ränta
Ränta på ränta är din bästa vän! (Om du inte har några riktiga vänner och pengar är allt du bryr dig om). Ränta på ränta kan nämligen göra dig rikare än du nånsin vågat drömma om, eftersom den år efter år jobbar åt dig utan att du behöver göra ett dyft. Ju längre den får jobba, desto mer tjänar den ihop åt dig (den är alltså raka motsatsen mot mig, som planerar att jobba mindre och mindre för att i slutändan kyssa löneslaveriet goodbye och alltså antagligen kommer att dra in mindre kosing allt eftersom tiden går). Men vad är det då ränta på ränta gör? Jo, jag ska försöka förklara...

Jag börjar med ränta på ränta på ett vanligt sparkonto, eftersom det är lättast att förstå: tänk dig att du sätter in 100 kr på ett sparkonto med 10% ränta (och innan du desperat börjar söka efter länken till detta fantastiska konto så vill jag bara säga: skärp dig! Det är bara ett påhittat exempel för att det ska vara lätt för mig att räkna). Efter ett år får du ut räntan, och då har du 110 kr. Året efter det får du också ut 10 % ränta, men då får du den räntan på 110 kr istället för 100 kr, och du kan alltså plussa på 11 kr på din summa istället för 10 kr. Du får ränta på din ränta. Då har du plötsligt 121 kr som du nästa år får 10 % ränta på, och så fortsätter det år efter år. Låter du hundralappen vara kvar på kontot i 20, 30 eller 40 år blir det...ja en herrans massa pengar helt enkelt.

Men hur funkar det när det gäller börsen och fonder då, det är ju inte samma sak som att få ränta på ett sparkonto? Helt korrekt, men ändå funkar det på liknande sätt. Börsen går ju lite upp och ned som sagt, men efter ja låt oss säga tio år kan man räkna ut hur mycket ens fonder i genomsnitt har stigit i värde per år och enligt den trevliga webbsidan Rika Tillsammans är det rimligt att anta att dom (speciellt om man satsat på indexfonder) har stigit med i genomsnitt 8 % per år. Om vi tar exemplet med hundringen så skulle det innebära att första året har hundringen förvandlats till 108 kr. Nästa år, när värdet stiger med 8 % igen, är utgångsläget 108 kr istället för 100 och summan blir alltså högre och högre för varje år, precis som i exemplet ovan med sparkontot.

Det här är ju då alltså bara grova förenklingar, om man investerar i fonder eller aktier så existerar det ingen förutbestämd ränta år efter år, och vill det sig illa kan man förlora en stor del av sina pengar, det innebär alltid en risk att investera på börsen! Men å andra sidan är det mångas enda chans att se sina pengar växa långt över vad man själv har pytsat in på kontot, och har man bara tålamod och tänker långsiktigt så är chansen väldigt stor att man i slutändan har mer pengar på isk-kontot än man nånsin trodde var möjligt.




Det finns få saker som är så motivationshöjande för ditt sparande som att surfa till en sajt med en ränta på ränta-kalkylator och leka lite med olika siffror och scenarier för att se hur mycket du skulle få om du sparade x kronor i y år, med z % ränta/avkastning per år. (Ett exempel: Om du sparar 2000 kr i månaden med en genomsnittlig avkastning på 8 % per år, har du (om man ej tar hänsyn till eventuell skatt man betalar varje år på sitt isk-konto, mer om det i nästa inlägg) efter 20 år 1 186 150 kr. Skulle du sätta in 2000 kr i månaden i 20 år på ett sparkonto utan ränta/avkastning skulle du istället ha 480 000 kr.)


Gå tex hit för att läsa mer om ränta på ränta och prova att själv fylla i olika siffror: ”Ränta på ränta-kalkylator” (RikaTillsammans).


Fortsättning följer...i nästa inlägg: Spara för fasiken människa! – del 3c: Investera (olika konton)


Vad anser du om saken?


söndag 21 juli 2019

Spara för fasiken människa! – del 3a: Investera

Jag är inget proffs eller har någon utbildning i att råda folk om investeringar. Min erfarenhet och kunskap är baserad på att jag läst en himla massa bloggar/hemsidor och böcker och lyssnat på en massa poddar om fonder och att investera. Det jag rekommenderar är att du gör detsamma, och på så sätt bildar dig en egen uppfattning och en egen strategi kring detta. Men med det sagt så tänker jag här dela med mig av vad jag har lärt mig hittills.

Det enda sättet att få pengarna att växa och att jobba för dig (dvs att du sparar/investerar tex 100 kr och denna hundralapp sen blir värd mycket mer än så) är att inte bara sätta in den på ett sparkonto utan att investera den i antingen rena aktier eller i fonder.

Ett sparkonto är dock det sättet att spara på som innebär minst risk, men som garanterat kommer att vara värt mindre om 10 år än det är nu då inflationen äter upp en del av dina pengars värde. Man kan tänka på inflationen som ett mögel som sprider sig på din ost (pengarna) och du blir tvungen att skära av en bit när du ska käka den 10 år senare. Okej, jag vet inte om nån fattade den liknelsen, men poängen är: 100 kr idag är inte värt 100 kr om 10 år.

Om du istället investerar din hundralapp (tex genom att köpa en indexfond) är det väldigt stor chans att den är värd mer om 10 år (216 kr tex), men däremot finns det en risk att den inte ökar, eller tom minskar i värde. Men historiskt sett så har värdet alltid ökat oavsett vilken tioårsperiod man väljer, så risken är väldigt liten. Typ ”det måste bli en katastrof utan motsvarighet i människans historia”-liten. Så visst, om världen blir infekterat av ett zombievirus, alla bankdirektörer käkar upp sina undersåtar och du tvingas ro med en åra i farmors gamla eka över Östersjön för att slåss för din överlevnad på Gotland så kommer högst sannolikt ditt ISK-konto att vara nere på 0. Men å andra sidan kommer troligen en pet-flaska med vatten vara mer värd än Zlatans miljoner så det kanske inte spelar så stor roll när allt kommer omkring?




Så, vad är kontentan av alla bokstäver ovan?
- Jo, investera dina pengar så kommer du se dom växa över tid.

Det enklaste sättet att investera sina pengar är att köpa fonder. Om man köper rena aktier i ett företag bör man ha läst på om det företaget, tro på dess framtida utveckling och veta varför man valt just dom (dvs det är inte bara att välja företaget ”Luring AB” som säljer toarullar utan toapapper till potentiella gör det självare som gillar att torka sig med blad och gammalt tidningspapper som dom rullar fast runt tomma toarullar och sen tro att pengarna kommer rulla in).

När det gäller fonder däremot, behöver du inte alls ha samma koll eller intresse för att kunna investera klokt, eftersom det är nån annan som redan har tänkt åt dig och plockat ihop ett gäng aktier i en mumsig lördagspåse. Godispåsarna (fonderna) kostar dock olika mycket beroende på om nån kostymnisse eller kostymnissa har suttit och tänkt ut vilka företag som ska ingå i just deras fonder eller om dom helt enkelt bara tagit dom största företagen i tex Sverige eller världen. Dom första typerna av fonder är aktivt förvaltade fonder och dom är dyra, och den andra sorten kallas indexfonder och dom är billiga. Dyrt är dåligt (förutsatt att du inte får ut nån slags pervers tillfredsställelse av att ge bort dina sparpengar år efter år, i så fall är dyrt bra), billigt är bra (förutsatt att du inte känner starkt obehag av att se dina pengar växa mer och mer ju längre tiden går, i så fall är billigt dåligt).

Så det enda du behöver göra är att investera i en global indexfond (om du sparar lite pengar per månad) eller i flera olika indexfonder (om du sparar mer pengar per månad). Det är inte bara det lättaste valet, utan också det klokaste, som under längre perioder historiskt sett (10 år och uppåt) praktiskt taget alltid har gett det bästa resultatet (ytterst få aktivt förvaltade fonder slår indexfonder över tid). Så det du behöver fråga dig själv är: Kan jag slå index? Dvs är jag aktiemogulen Warren Buffett? 

Titta dig nu i spegeln; är den som upprymt stirrar tillbaka på dig med ögon som glöder av insikten ”även jag kan investera” inte Warren - välj indexfonder!



Jag rekommenderar verkligen att du surfar in på hemsidan RikaTillsammans och läser den här artikeln: ”Bästa fonderna 2019" så kommer du snart veta det mesta du behöver veta om indexfonder.

Fortsättning följer...i nästa inlägg: Spara för fasiken människa! – del 3b: Investera (ränta på ränta)


Vad anser du om saken?




tisdag 16 juli 2019

Spara för fasiken människa! – del 2: Buffert

Kanske har du redan en buffert, eller så är ditt sparkonto tommare än tv-sektionen på Elgiganten en Black Friday-eftermiddag och då är det verkligen dags att se över valen du gör i ditt liv och prioritera att skaffa dig den trygghet som ett buffertkonto ger.

Tänk dig att du känner ett litet efterhängset ilande i en av dina tänder. Suck, du inser att du måste gå till tandläkaren och ligga där som en dreglande grönsak och gapa stort medans tandläkaren grejar runt i din mun med diverse verktyg som tagna ur en film med en empatilös skurk som gillar att tortera folk. Inte roligt, men ändå känner du ett lugn och tänker – äh, det är ok. Hur kan det komma sig? Jo, för du har en trevlig liten buffert som gör att du i alla fall inte behöver fundera på hur du ska finansiera kalaset.



Eller tänk dig att din diskmaskin börjar ge ifrån sig ett skärande ljud, rosslar lite för att sen dra sin sista suck. Får du panik på tanken att du hädanefter inte kommer att hinna annat i livet än att stå där vid diskhon och gnugga bort smuts från glas, porslin och bestick medans du sakta ser dina händer få eksem efter eksem av allt varmvatten och diskmedel? Nej, det får du inte. För du har byggt upp en najs buffert så du kan i samma stund diskmaskinen trillar av pinn leta upp en ny (begagnad givetvis, du vill ju inte slösa bort pengar i onödan) och fortsätta att ilsket påminna tonårssonen att nu är det faktiskt hans tur att tömma diskmaskinen och har han inte gjort det inom tio minuter så kommer du ta hans mobil, ta ett kort på honom när han ligger och sussar på natten med vidöppen mun och skicka en snap till alla hans kompisar med kommentaren ”är det bara jag som dreglar när jag sover?”.



Men vitvaror och tandläkarbesök i alla ära, det är om det händer nåt riktigt stort och omvälvande som du inte alls hade räknat med som du verkligen behöver en väl tilltagen buffert. För vad händer tex om du får kicken eftersom chefen slösat bort alla företagets pengar på att betala en utpressare som hävdar att han har hackat sig in i chefens dator och spelat in en video när hen porr-surfat på arbetstid eller om du blir helt utbränd, halvt uppäten av en haj och samtidigt får besked att du har cancer och ändå blir nekad sjukpenning av Försäkringskassan eftersom din husläkare inte använde precis rätt formulering i sjukintyget? Jo, jag ska tala om vad som händer – du är körd. Om du inte har sparat ihop en rejäl buffert vill säga, i så fall klarar du dig.





Hur mycket bör man då ha i buffert? Dvs hur mycket pengar är det rimligt att du sparat på ett sparkonto innan du börjar investera i fonder? Ja, jag skulle säga att det är ganska individuellt och beror på din egen unika situation. Hyr du tex lägenhet, inte har barn, tvättar i gemensam tvättstuga, jobbar inom ett yrke som alltid behöver folk och inte har bil – ja, då har du antagligen inte så många stora, oväntade kostnader som kan komma och bita dig i arslet när du minst anar det. Då kanske det räcker att sikta på en, två månadslöner, eller ännu mindre om du har väldigt knappa resurser. 

Har du däremot villa, en skock ungar med tillhörande husdjur, en massa vitvaror som enligt naturlag alla kommer att braka ihop inom en tvåmånadersperiod och två stycken bilar som gör sitt bästa för att du ska ränna på verkstaden i tid och otid, kommer du att behöva betydligt mer på sparkontot än en månadslön. Pröva tre eller kanske tom sex (och innan nån upprörd person greppar mobilen och ringer anständighetsombudsmannen i ren panik – jag uppmanar självklart inte mina läsare att pröva att ha sex, utan jag pratat om att man ska ha summan av sex månadslöner på buffertkontot. Phew, vilka människor det finns va, vissa ska alltid tänka på sex).

Men en sak kan man i alla fall utgå från – att bufferten ska vara så pass stor att man känner att dom pengar man kommer lägga i fonder/på aktier/investera kommer man inte att behöva röra på i alla fall minst 5-10 år, men förhoppningsvis kommer dom att kunna ligga där ännu längre.


Vad anser du om saken?



torsdag 11 juli 2019

Spara för fasiken människa! – del 1: Sparkonton

Det finns ju lite olika sätt att ta hand om dom pengar man inte shoppar upp, dom tre huvudsätten är att spara i madrassen (eller ja, man kan ju spara dom i en sparbössa eller ett kassaskåp också men av nån mysko anledning är det vedertagna uttrycket för att inte ha pengarna på banken att spara dom ”i madrassen” vilket a; kommer kännas jäkligt obekvämt om du sparar mynt alternativt b; kommer prassla störande när du ska sova om du föredrar sedlar), att spara på sparkonto (med eller utan ränta) och att investera (vilket är som sparande med gratis plusmeny).

Jag kommer här på bloggen att utgå från att du som läser i nuläget har noll koll på saker och ting som har med sparande att göra och sen kommer jag visa i ett antal steg hur du kan klättra uppåt på spar-stegen för att slutligen nå ditt mål, och då kan du ju välja att läsa det som intresserar just dig och är relevant för vad just du befinner dig på stegen. (Och är inget relevant eller intressant så finns det ju massor av andra bloggar att inspireras av beroende på smak och intresse, tex ”Vi som älskar Mall of Scandinavia”-bloggen, ”Smink-bonanza”-bloggen, ”Vita heterosexuella män känner sig kränkta när andra får rättigheter”-bloggen eller varför inte ”Minoriteter som känner sig kränkta när vita heterosexuella män känner sig kränkta när andra får rättigheter”-bloggen.)





Den enda orsaken jag kan komma på att spara pengarna hemma istället för på banken är om du får socialbidrag eller liknande och varje krona sparad på banken är en krona som du får mindre i bidrag nästa månad. Annars är det givetvis sparkonto som gäller.

Det första inlägget i serien med det blygsamma namnet ”Spara för fasiken människa!” kommer alltså att handla om sparkonton (uj, jag känner redan nu hur svårt det kommer att bli att hålla en röd tråd i bloggen och lägga ut inlägg i en vettig logiskt ordning, men hey, det är ju min blogg så då kan jag ju låtsats att det hela är redigerat, innehållsrikt och helt enligt planen och dom som påpekar min bristande logik och känner sig smått oroliga för min förvirrade hjärna kan jag kalla...hm...”korkade idioter som inte förstår sig på konst”. Ja men det blir bra, on with the show).

Sparkonto alltså, vad är nu detta för Moderat-påhitt kanske du undrar, spara mina fina slantar som jag har jobbat så hårt för istället för att köpa en trippel mocca kaffe latte på stan varje dag?! (Jo för det vet ju alla som läser en dagstidning som ger spartips att är det nåt vi svenskar älskar så är det vårt ute-kaffe på stan som vi åtminstone köper en gång om dagen på väg till jobbet året om).

Det finns två typer av vanliga sparkonton - sparkonto med ränta och sparkonto utan ränta. Förr i tiden (har jag hört berättas för mig då det var på den tiden då jag mirakulöst nog alltid tjänade exakt så mycket som jag behövde göra av med varje månad och alltså inte hade koll på olika sparkonton) fanns det tydligen sparkonton med bra ränta, ja flera procent, men nu för tiden får man vara glad om man hittar ett sparkonto med 0,75 % i ränta och dom veckan efter man har startat upp kontot skickar ett meddelande och talar om att nu har dom minsann sänkt räntan till 0,65 % istället och det ska man bara vara glad över för dom kunde lika gärna ha sänkt den till 0,55. Men ja, det finns ändå sparkonton med ränta även i dagens Sverige, således finns det alltså ingen som helst anledning att du ska ha dina sparpengar på ett konto med 0,00 % ränta när du kan ha dom på ett konto med 0,75 % ränta, även om det inte i praktiken gör så mycket skillnad om du inte har väldigt mycket pengar på det (vilket du antagligen inte har. Än!).



Jag antar att du har en huvudbank där du har ditt lönekonto, och att den banken är någon av dom vanliga i Sverige, tex Swedbank eller Nordea, och att anledningen till att du har just den banken inte är för att du när du fyllde 18 lusläste all information om alla banker i Sverige, intervjuade tjugo slumpvis valda människor om deras bankerfarenheter, vägde alla fördelar och nackdelar mot varandra och slutligen bestämde dig för just din bank. Nä, snarare skulle jag tippa på att valet av bank liksom gått i arv från dina kära föräldrar och att du inte direkt har funderat så mycket på saken, bank som bank liksom. Och vet du, det är helt ok. Och det är också helt ok, och nu kommer det roliga i kråksången, att vara otrogen sin bank. Skaffa en till vetja, en yngre, roligare bank där du kan starta upp ett sparkonto som ger bättre ränta och som dessutom har den finurliga bieffekten att det blir lite (inte mycket, men ändå lite) krångligare att ta ut dina sparpengar och bränna dom på skit. Jag skulle rekommendera antingen Avanza eller Nordnet, två pålitliga nätbanker (dom har båda insättningsgaranti) som verkar ganska likvärdiga. Själv har jag Avanza, och jag är mycket nöjd.

Surfa till båda, läs lite om dom, och gör sen ditt val. Att öppna ett konto i en nätbank är inte speciellt svårt, så det finns inga ursäkter att inte göra det. (Så inget ”jag hinner inte nu för jag måste springa och köpa cigg och några Red Bull så jag har frukost imorgon” eller ”visst skulle jag göra det, inga problem, om det inte vore så att jag var tvungen att åka till Ikea först och köpa ännu en förvaringsmöbel att ha min samling av kapsyler i”, för det där är bara undanflykter och det vet du). 
 
Alltså:
1. Surfa till Avanza (jag säger Avanza nu eftersom jag har det själv men det kan lika gärna vara Nordnet).
2. Bli kund med hjälp av ditt bankID.
3. Svara på lite frågor om vad du ska ha för slags konto och om det är lön eller pengar du fått av ryska maffian som du kommer att sätta in på kontot (bli inte rädd nu, det är bara några frågor som dom måste fråga för att motverka pengatvätt, för det vet vi ju alla att sånt håller då inte svenska banker på med).
4. Välj ett sparkonto att starta upp, tex Santander eller Collector.
5. Sätt in lite pengar eller ännu hellre; starta ett månadssparande (tex genom en automatisk överföring varje månad av valfri summa).



Okej, vad har vi lärt oss av den massiva textsamlingen ovan som verkar va skriven av nån som antingen är hög alternativt har en liten godartad tumör som trycker på just fel ställe i hjärnan? Jo:

1: Spara dina pengar på ett konto med ränta.
2. Spara dom i en annan bank än din huvudbank, tex Avanza eller Nordnet, så det blir aningen svårare att ta ut pengarna när du känner att det börjar klia i köp-fingrarna.


Vad anser du om saken?


måndag 8 juli 2019

Money, money, money...

Låginkomsttagarens guide till rikedom...jaha, vad menar jag då med rikedom? Är det 20 miljoner på banken, en Tessla i garaget, en herrgård med så många rum att du behöver söka på Maps på mobilen bara för att hitta till toaletten, en vecka i fjällen på vintern och två veckor i Thailand på sommaren och så mycket märkeskläder i walk-in-closet:en att du inte ens får plats där själv? Nix, det är det inte. Kom igen, du är en låginkomsttagare, inte Zlatan.




Det är tillräckligt mycket pengar för att du ska kunna:
- ga upp dig på jobbet utan att ha fixat ett nytt först
(för let’s face it, det blev ju rätt dålig stämning efter den där gången när du fick en dick-pic i ett sms från en kollega och du skrev ut bilden, förstorade upp den, satte upp den i fikarummet med texten ”Jag fick en dick-pic från Jörgen men jag var tvungen att förstora upp den 20 gånger för att överhuvudtaget se vad den föreställde”), eller

- Skilja dig
(för let’s face it, din partner verkar mer intresserad av Instagram än av dig och ändå har hen inte lajkat en enda bild du lagt upp på sistone, inte ens den där bilden där du låg på en filt på en äng med sju kattungar som tassade omkring över hela din kropp och den har tom Kronprinsessan lajkat), eller

- Klara en sjukskrivning utan allvarliga ekonomiska men
(för let’s face it, så här i efterhand kanske det inte var så smart att gosa med en massa kattungar när du är extremt allergisk), eller

- Ta ett halvårs tjänstledigt
(för let’s face it, efter det här turbulenta året med jobbstrul, skilsmässa och allergisk koma är du faktiskt mer eller mindre tvungen att ge dig ut på en tåg-luff genom Europa för att hitta dig själv och äntligen få tid att skriva den där boken som du alltid drömt om), eller
 
- Jobba deltid
(För let’s face it, när du upplevt ett halvår i frihet finns det inte en chans att du ska gå tillbaka till heltid eftersom du mycket hellre spenderar din tid med dina barn/din partner/ditt husdjur/dig själv/Netflix än ger den till en arbetsgivare som skulle byta ut dig i ett nafs och inte sakna dig ett enda dugg om du plötsligt blev bortrövad av utomjordingar och hade lite svårt att ta dig till jobbet), eller

- Ge fingret till arbetslivet flera år innan staten säger att det är ok
(För let’s face it, när det är dags för dig att gå i pension kommer regeringen att ha höjt pensionsåldern till minst 70 och dom kan bara fetglömma att du tänker jobba en dag längre än 60), eller

- Slippa leva som fattigpensionär
(För let’s face it, som låginkomsttagare kommer du bara att få småsmulor av staten när det är dags att plocka ut din pension och aldrig att du tänker sitta där på nån parkbänk och kasta småsten åt fåglarna eftersom du inte ens har råd att köpa gammalt bröd).





Det jag pratar om när jag säger ”rikedom” är alltså tillräckligt mycket pengar på sparkontot och isk-kontot att du kan sova gott om natten för du vet att vilken skit livet än slänger din väg så har du i alla fall pengar som backar upp dig. Dvs tillräckligt mycket pengar för att du ska kunna leva ett fritt och gött liv utan att känna den ekonomiska stressen flåsa dig i nacken, men inte så mycket pengar att du kan slösa bort dom på meningslösa saker bara för att imponera på folk som skiter fullständigt i vilken bil du kör eller hur många resor du gjorde förra året eftersom dom i sin tur är sjukt upptagna med att försöka imponera på folk som skiter fullständigt i vilken bil dom kör och hur många resor dom gjorde förra året...

Helt enkelt tillräckligt mycket pengar att du känner att ett sparsamt och genomtänkt liv är så jäkla värt det, för lugnet inombords slår vilken stressig lönedag som helst på Mall of Scandinavia.

Vad anser du om saken?


fredag 5 juli 2019

En strimma av hopp...

Yep, den har sett dagens ljus. Vilken då? undrar du. Jo, ännu en blogg om sparande, ekonomi, FIRE, investeringar och att skaffa sig så mycket frihet man kan.

På senare tid har jag nosat upp ett gäng fantastiska bloggar (tex FruEB och MMM) som jag suttit och lusläst i soffan istället för att utföra karaktärsdanande sysslor som att städa toaletten eller kört ett workout-pass, och jag säger bara wow, det finns så otroligt mycket inspirerande att läsa om pengar och sparande och jag har skruvat åt mitt eget pengasamlande både ett och två snäpp. Även en massa intressanta poddar har gått varm i lurarna på mina dagliga promenader eller på jobbet på förskolan då dom inte bara givit mig tonvis av pepp utan även stängt ute allt tjafs och gnäll från barnen (nej, jag skojar givetvis, jag har inte lyssnat på en endaste fjuttig podd på jobbet utan hört varendaste litet gnäll och tjafs, tro inget annat).

Det finns som sagt massor av bra bloggar och poddar (och även böcker!) om sparande och hur du kan bygga upp ett kapital, både på svenska och på utrikiska (här åsyftas engelska då jag i annat fall hade varit tvungen att använda Google Translate och tvingats läsa meningar som ”En knapp lever är förutsättningen för att kunna leva ett rikt liv” istället för ”Ett sparsamt leverne är förutsättningen för att kunna leva ett rikt liv”) men jag får oftast känslan av att många av dessa (inte alla) utgår från att du håvar in minst en medellön (vilken ligger på cirkus 34 000 före skatt) eller två om man är ett par, och på det sättet kan sluta överkonsumera plastiga grejer från Wish eller dra ner på Thailandsresorna och därigenom spara många härliga tusenlappar i månaden och bygga upp en egen pengamaskin (spana tex in bloggarna Miljonär innan dagis och pensionär innan ettan” och ”Fantastiska Farbror Skyhög Månadsinkomst”). Men det är helt enkelt inte min verklighet.

Jag är i 40-årsåldern, jobbar för närvarande 62,5% och har aldrig jobbat mer än 75% (inom ett typiskt kvinnoyrke dessutom och dom brukar ju inte direkt vara förknippade med pengar som rullar in på kontot), så jag har väl haft det rätt knapert ekonomiskt enligt svenska mått mätt (du vet på det där sättet när man tillhör det övre skiktet av världens befolkning gällande rikedom, lever bättre än vad kungarna gjorde förr i tiden, har tak över huvudet, mat på bordet och spolar bort sin skit i toaletten med renare vatten än vad vissa får dricka, men ändå blir ledsen i ögat för att man inte har råd med den senaste teknikprylen).




Jag har dock aldrig känt mig speciellt fattig, utan alltid prioriterat mindre pengar till förmån för mer frihet. Jag levde länge enligt standarden att det som kommer in görs av med samma månad, vilket dels berodde på att inte speciellt mycket kom in, men i högre grad på att jag helt enkelt inte hade fattat hur jäkla gött det är att bygga upp ett sparande, och vad mycket man kan göra trots skral månadsinkomst. Jag är övertygad om att jag hade kunnat spara en hundring både här och där om jag bara hade prioriterat det, men eftersom jag inte hade kommit till insikt än och inte skaffat mig någon direkt kunskap inom ämnet, så lallade jag på och gjorde av med det som kom in på kontot varje månad. Åh om man bara hade haft en tidsmaskin, vad mitt liv hade kunnat se annorlunda ut!

Men nej, det är ingen idé att gå och gräma sig över sånt man inte visste eller aldrig gjorde, det bästa tillfället att plantera ett träd är för tjugo år sen, men det näst bästa tillfället är idag (som dom gamla kineserna sa). Jag planterade mitt lilla frö för ungefär 5 år sen, och det är jag väldigt glad över, för om 15 år står jag där under mitt 20-åriga pengaträd och vilar mig i dess skugga. (Okej, det kanske blev lite väl filosofiskt för vissa, det jag ville säga var: börja spara för helskotta, det är så jäkla värt det.)



Så det här är alltså en blogg för dig som inte har så mycket inkomst men ändå vill bygga upp ett sparande och få ordning på din ekonomi. Kanske jobbar du deltid (frivilligt eller ofrivilligt), kanske är du sjukskriven, student eller föräldraledig, kanske jobbar du inom ett låglöneyrke. (Eller så är du en högavlönad krösus i nån slags chefsposition och då är du givetvis mycket välkommen att läsa bloggen, men den vänder sig inte i första hand till dig).

Kanske är det så att du aldrig riktigt har fattat det här med att investera i fonder eller aktier, tänkt att det är inget för dig (som jag tänkte för fem år sen), kanske har du aldrig fått det hemifrån eller kanske tror du att det bara är ”rika människor” som investerar och håller på med ”sånt där”.

Kanske förstår du att du kommer bli en av dom där fattigpensionärerna som efter att ha jobbat och slitit i ett helt liv (och vi pratar fram till 70-årsåldern om du är runt 40 idag) känner sig jävligt svikna av samhället och staten där dom går och samlar tomflaskor för att ha råd med pålägg på mackan även denna månad. Kanske vet du nånstans i maggropen att det kommer att bli du som går där även om du aldrig loggat in på minpension.se och verkligen sett efter då blotta tanken på det ger dig ångest.



Kanske har du en vag känsla av en annalkande ekonomisk katastrof, men om du inte bryr dig kanske det ordnar sig till slut.

Eller så är det kanske så att du har mer makt över ditt liv än du tror. Kanske är det så att du genom att göra aktiva, genomtänkta val faktiskt kan ta kontrollen över ditt eget liv och målmedvetet styra mot en framtid som du inte bara valt själv utan som faktiskt ser ganska ljus ut. Kanske är det så att du inte är dömd att för evigt leva enligt andras konsumtionsnormer som osynliga kedjor som håller dig fjättrad likt en elefant som lärt sig som liten att pålen i marken inte går att rubba och nu som vuxet muskelberg inte ens försöker slita sig fri, för den ”vet” att det är omöjligt.

Kanske är det så skrämmande, och underbart, att du kan göra något åt din situation och skapa dig ett ännu bättre liv.

(Och kanske är det också så, att jag låter som en rubbad predikant som står i predikstolen och spottar ur mig floskler, men hey, det blir lätt så när man insett nåt jäkligt bra och vill dela med sig av det till andra).


Vad anser du om saken?