fredag 5 juli 2019

En strimma av hopp...

Yep, den har sett dagens ljus. Vilken då? undrar du. Jo, ännu en blogg om sparande, ekonomi, FIRE, investeringar och att skaffa sig så mycket frihet man kan.

På senare tid har jag nosat upp ett gäng fantastiska bloggar (tex FruEB och MMM) som jag suttit och lusläst i soffan istället för att utföra karaktärsdanande sysslor som att städa toaletten eller kört ett workout-pass, och jag säger bara wow, det finns så otroligt mycket inspirerande att läsa om pengar och sparande och jag har skruvat åt mitt eget pengasamlande både ett och två snäpp. Även en massa intressanta poddar har gått varm i lurarna på mina dagliga promenader eller på jobbet på förskolan då dom inte bara givit mig tonvis av pepp utan även stängt ute allt tjafs och gnäll från barnen (nej, jag skojar givetvis, jag har inte lyssnat på en endaste fjuttig podd på jobbet utan hört varendaste litet gnäll och tjafs, tro inget annat).

Det finns som sagt massor av bra bloggar och poddar (och även böcker!) om sparande och hur du kan bygga upp ett kapital, både på svenska och på utrikiska (här åsyftas engelska då jag i annat fall hade varit tvungen att använda Google Translate och tvingats läsa meningar som ”En knapp lever är förutsättningen för att kunna leva ett rikt liv” istället för ”Ett sparsamt leverne är förutsättningen för att kunna leva ett rikt liv”) men jag får oftast känslan av att många av dessa (inte alla) utgår från att du håvar in minst en medellön (vilken ligger på cirkus 34 000 före skatt) eller två om man är ett par, och på det sättet kan sluta överkonsumera plastiga grejer från Wish eller dra ner på Thailandsresorna och därigenom spara många härliga tusenlappar i månaden och bygga upp en egen pengamaskin (spana tex in bloggarna Miljonär innan dagis och pensionär innan ettan” och ”Fantastiska Farbror Skyhög Månadsinkomst”). Men det är helt enkelt inte min verklighet.

Jag är i 40-årsåldern, jobbar för närvarande 62,5% och har aldrig jobbat mer än 75% (inom ett typiskt kvinnoyrke dessutom och dom brukar ju inte direkt vara förknippade med pengar som rullar in på kontot), så jag har väl haft det rätt knapert ekonomiskt enligt svenska mått mätt (du vet på det där sättet när man tillhör det övre skiktet av världens befolkning gällande rikedom, lever bättre än vad kungarna gjorde förr i tiden, har tak över huvudet, mat på bordet och spolar bort sin skit i toaletten med renare vatten än vad vissa får dricka, men ändå blir ledsen i ögat för att man inte har råd med den senaste teknikprylen).




Jag har dock aldrig känt mig speciellt fattig, utan alltid prioriterat mindre pengar till förmån för mer frihet. Jag levde länge enligt standarden att det som kommer in görs av med samma månad, vilket dels berodde på att inte speciellt mycket kom in, men i högre grad på att jag helt enkelt inte hade fattat hur jäkla gött det är att bygga upp ett sparande, och vad mycket man kan göra trots skral månadsinkomst. Jag är övertygad om att jag hade kunnat spara en hundring både här och där om jag bara hade prioriterat det, men eftersom jag inte hade kommit till insikt än och inte skaffat mig någon direkt kunskap inom ämnet, så lallade jag på och gjorde av med det som kom in på kontot varje månad. Åh om man bara hade haft en tidsmaskin, vad mitt liv hade kunnat se annorlunda ut!

Men nej, det är ingen idé att gå och gräma sig över sånt man inte visste eller aldrig gjorde, det bästa tillfället att plantera ett träd är för tjugo år sen, men det näst bästa tillfället är idag (som dom gamla kineserna sa). Jag planterade mitt lilla frö för ungefär 5 år sen, och det är jag väldigt glad över, för om 15 år står jag där under mitt 20-åriga pengaträd och vilar mig i dess skugga. (Okej, det kanske blev lite väl filosofiskt för vissa, det jag ville säga var: börja spara för helskotta, det är så jäkla värt det.)



Så det här är alltså en blogg för dig som inte har så mycket inkomst men ändå vill bygga upp ett sparande och få ordning på din ekonomi. Kanske jobbar du deltid (frivilligt eller ofrivilligt), kanske är du sjukskriven, student eller föräldraledig, kanske jobbar du inom ett låglöneyrke. (Eller så är du en högavlönad krösus i nån slags chefsposition och då är du givetvis mycket välkommen att läsa bloggen, men den vänder sig inte i första hand till dig).

Kanske är det så att du aldrig riktigt har fattat det här med att investera i fonder eller aktier, tänkt att det är inget för dig (som jag tänkte för fem år sen), kanske har du aldrig fått det hemifrån eller kanske tror du att det bara är ”rika människor” som investerar och håller på med ”sånt där”.

Kanske förstår du att du kommer bli en av dom där fattigpensionärerna som efter att ha jobbat och slitit i ett helt liv (och vi pratar fram till 70-årsåldern om du är runt 40 idag) känner sig jävligt svikna av samhället och staten där dom går och samlar tomflaskor för att ha råd med pålägg på mackan även denna månad. Kanske vet du nånstans i maggropen att det kommer att bli du som går där även om du aldrig loggat in på minpension.se och verkligen sett efter då blotta tanken på det ger dig ångest.



Kanske har du en vag känsla av en annalkande ekonomisk katastrof, men om du inte bryr dig kanske det ordnar sig till slut.

Eller så är det kanske så att du har mer makt över ditt liv än du tror. Kanske är det så att du genom att göra aktiva, genomtänkta val faktiskt kan ta kontrollen över ditt eget liv och målmedvetet styra mot en framtid som du inte bara valt själv utan som faktiskt ser ganska ljus ut. Kanske är det så att du inte är dömd att för evigt leva enligt andras konsumtionsnormer som osynliga kedjor som håller dig fjättrad likt en elefant som lärt sig som liten att pålen i marken inte går att rubba och nu som vuxet muskelberg inte ens försöker slita sig fri, för den ”vet” att det är omöjligt.

Kanske är det så skrämmande, och underbart, att du kan göra något åt din situation och skapa dig ett ännu bättre liv.

(Och kanske är det också så, att jag låter som en rubbad predikant som står i predikstolen och spottar ur mig floskler, men hey, det blir lätt så när man insett nåt jäkligt bra och vill dela med sig av det till andra).


Vad anser du om saken?


26 kommentarer:

  1. Woho! Jag har äntligen en medellön! ;-)

    Fantastiskt snygg layout på bloggen, jag blir lite avis. Älskar dina serierutor och även om jag inte riktigt är den som bloggen riktar sig till, så tänker jag fortsätta följa den. Himla rolig läsning, jag skrattade gott åt dina smeknamn på MI30 och FFF. :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar ödmjukast, verkligen skoj att du tog dig tid att läsa bloggen och att kommentera :-)

      Radera
  2. Det ska bli kul att följa dig. Jag kan ticka i alla boxar i din "kundprofil" men sparar ändå (kanske just därför) hårt och kastar mig över din blogg. Jag håller med Fri2032 om serierutorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man tackar :-) Kul att höra att du sparar hårt, alltid inspirerande att höra om andra som tar sparandet på allvar trots att dom kanske inte har dom bästa förutsättningarna utåt sett.

      Radera
  3. Håller helt med dig! Jag och min sambo har studerat och jobbat deltid i 11 år och är så trött på att höra tips som "om du tar med dig matlåda några gånger i veckan kommer du att tjäna XXXkr per år". Jag ser fram emot en blogg som lyfter sparande till en annan nivå! Typ laga sina jeans flera gånger tills de faller sönder till små, små atomer. :D Har du hört Farbror Fri's pod "Fri helt enkelt"'? I de senaste två avsnitten pratar de äntligen om hur man kan spara pengar trots att man inte har det så bra ställt ekonomiskt.

    Mvh Nystartad

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja matlådetipset (och att skippa den heliga kaffe-latten på stan) är väl dom mest recyklade spartipsen i svensk media. Så om man varken äter dyr ute-lunch varje dag eller dricker litervis med hämtkaffe är det liksom kört, då finns det inget man kan dra in på.
      Tack för tipset om podden, nu hoppas jag på hyfsat väder imorgon så jag kan ha den i lurarna under en riktig långpromenad :-)

      Radera
  4. Härligt blogg! Följer mycket bloggar men aldrig kommenterat förut. Ser fram emot att läsa om hur den som inte har så hög inkomst kan spara extra slantar. Själv har jag jobbat deltid senaste tre åren (70%) pga sjukdom i familjen och drabbades av utmattning i slutet av förra året. Nu är energin hyfsat tillbaka och jobbar 100 %, vilket jag inte trivs med. Fick upp ögonen för det här med FIRE i början av året och har sparat sen dess så är verkligen i början. Skriv gärna om hur du höll motivationen uppe i början av sparet för det går sakta sakta kan jag tycka men visst är det kul! Så härligt att se pengarna växa och känna lite trygghet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, verkligen kul att du kommenterade trots att du inte brukar göra det, jag känner mig hedrad :-)

      Målet med att komma tillbaka från en sjukskrivning verkar alltid vara att börja jobba 100% igen, annars är man liksom misslyckad och klarade inte av att ta sig tillbaka till normal nivå. Men kanske är det så att det är just det att man tvingas (av samhällets normer) att jobba 40 timmar i veckan som fick en sjukskriven från första början, för just 40 timmar av löneslaveri i veckan är ju ingen naturlag, utan en subjektiv åsikt av dom män med makt (när det klubbades igenom var det nog endast män som var med och tyckte) som har bestämt att det är det normala. Jag hoppas att du får chansen att jobba deltid om det är det du vill, för det är såå värt det.

      Bra idé att skriva om hur man håller motivationen uppe, ska försöka få ihop ett sånt inlägg längre fram :-)

      Radera
    2. Just så. VEM beslutade att 40h ska gälla för alla sorters jobb (fysiska, tänkande, sociala...) och alla sorters människor. Jag vill ha en pratstund med den snubben ... känns lite ... hmmm ... stelbent.
      //M

      Radera
  5. Här känner jag att jag ger mig in i kommentarsfältet efter några månader som tyst läsare och anonym ord-konsument på diverse FIRE-bloggar (bl.a. de du räknar upp som favoriter).

    Diggar din ton och stil och inriktning på bloggen!

    Har själv försökt streta i 40+-timmarsträsket (med hög lön som runnit mellan fingrarna), med den osköna (läs förkrossande) utdelningen krasch utmattningssyndrom, samt med den mer sköna (läs lugnande) insikten att aldrig igen kunna eller vilja (!) jobba heltid igen. Har sannolikt aldrig varit byggd för den livsstilen. Sent ska en vakna ur den normativa Askungesömnen.
    Strax under 40, heltidssjukskriven sen ett par år och på obestämd framtid, och börjat tassa in i ett FIRE-tänk, eller kanske mer det du är inne på - ett fritt liv, med luft hela vägen och möjlighet att knoppa av jobbträsket och leva än friare andra halvan av livet (tänkte bli friskare än friskast och leva till ca 120. Oklart om min skadade hjärna är med på det tåget - men det är väl det allt detta handlar om eller hur - att livet ska anpassas till mig och min kropp och mitt mående, inte tvärtom, alla dagar i livet...). Jag inser att tåget har gått för mig att kunna spara stort från en fet lön men att jag trots det kommer kunna leva rikt och fritt med hjälp av det tänk som du så klockrent beskriver. Har idag en hyfsad sjukpenning så jag kan både "slösa" slantar på hälsovård och sådant som underlättar vardagen, OCH börja tänka och spara FIRE. Ett steg i taget.

    Ska bli spännande att hänga med i dina tankevindlar framåt.
    //M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh du är så välkommen in i kommentarsfältet, och tack för dina uppmuntrande ord :-)

      Intressant att läsa din historia. Älskar formuleringen ”Sent ska en vakna ur den normativa Askungesömnen.” Ja, sent ska en vakna, men bättre att vakna sent än att sova hela livet. Bättre att ta det röda pillret likt Neo i The Matrix och vakna upp ur sin slummer, än att vandra genom livet som en normstyrd drone…

      Underbart att höra att du har spartänket och FIREplaner, trots utmattningssyndrom och sjukskrivning, ett steg i taget som du säger...ett steg i taget...även vi som går långsamt kommer till målet i sinom tid.

      Radera
  6. Hej! Vad kul det ska bli att följa din blogg :) Jag såg i en kommentar att du hade något på gång, men trodde inte det skulle hända så snart så jag blev glatt överraskad när jag nu hittade länken hos fru EB.

    Mvh
    I-US

    SvaraRadera
  7. Va roligt, du är mycket välkommen hit till bloggen :-)

    SvaraRadera
  8. Mycket underhållande!

    Ångrar själv när jag var yngre att jag inte sparade den där hundralappen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar :-)
      Ja, om man ändå hade kunnat åkt tillbaka till dom ljuva ungdomsåren, gett sig själv en örfil och lärt sig själv lite om livet, så kanske man hade haft sitt på det torra nu…

      Radera
  9. Välkommen! Kul att vi är fler som inte har enorma inkomster, upplever också vi är i minoritet. Ser mycket fram emot att läsa din blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :-)
      Ja, och vi minoriteter får hålla ihop...jag kan se framför mig hur vi går under samma fana i prideparaden och högljutt skanderar slagord som ”liten lön, stort ISK!” och ”Låginkomsttagare – förena eder!”.

      Radera
    2. Jamen där sa du något - FIRE på Pride! Detta måste ske. Det är väl ok att gå pride bara man är sexuell av något slag och vad bättre markandsföringsfönster? På min banner ska jag skriva: "Var dig själv - och köp inget som aktivt säljs på dig".

      Radera
    3. Haha, det lät nästan som du menade att man skulle vara sexuell på nåt sätt under själva paraden...vilket givetvis stämmer...nä, men man behöver inte vara sexuell alls faktiskt för att vara med, det räcker med att inte vara en inskränkt minoritets-hatare så har man sitt på det torra och kan gå och skrika vilka slagord man vill.

      Radera
  10. Underbar debut på blogghimlen. Det kommer att bli en fröjd att följa dig. Tyvärr faller jag inte in inom din "målgrupp", men min inställning är att jag alltid kan lära mig och inspireras av i princip alla människor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man tackar :-) Härlig inställning att man kan lära sig och inspireras av i princip alla människor, jag skriver under på den jag med!

      Radera
  11. Du skriver så underhållande att jag suttit här och skrattat högt! Och när jag frustande läste upp de mest skrattframkallande delarna, började även min man gnägga. (Och då inte primärt åt mina frustanden, utan åt din roliga text.)
    Någon gång i framtiden ska jag nog samla mod till att berätta lite mer om mig själv o ven jag är, men till dess nöjer jag mig med att hälsa dig hjärtligt välkommen till bloggosfären med dina underfundiga och skrattkrampsframkallande betraktelser.
    Ja, och så har du ju desdutom en massa klokt att delge din omgivning också. Att vara underhållande utesluter ju som tur är inte att man även har något vettigt att säga. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla för dina fina ord :-) Jag ser fram emot när du likt lejonet i Trollkarlen från Oz skrapat ihop tillräckligt med mod för att skriva lite om dig själv och din historia :-)

      Radera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera